Reformationen
I början av 1500-talet så började den tyska munken Martin Luther uttrycka kritik mot den katolska kyrkan. Då han tyckte att det var bibeln som man skulle följa inte påven som katolikerna följde. Det fanns två anledningar till att Luthers proteströrelse reformationen. Den ena var boktryckarkonst, den hade importerats från Kina och den gjorde att Luthers stridstekniker kunde spridas snabbare än kyrkan hann undertrycka den. Det var också så att kungar ville samarbeta med Luther och lära sig hans lära då de inte ville dela makten med kyrkan längre. Det var de två själen.
I tex, Sverige och England använde kungarna reformationen som ett svepskäl för att ta kontroll över kyrkans egendomar i landet. Då blev kungarna rikare och fick mer makt.
De som var anhängare till Luthers reformation kallades protestanter. Efter hans framgångar följde nya reformgivare som utvecklade hans stridstekniker den mest framgångsrike av de var Jean Calvin. Han vidareutvecklade Luthers idéer till en mycket sträng form av kristendomen. Jean Calvins lära kalvinismen blev den mest kända reformrörelsen. De hade anhängare i England, Frankrike, Nederländerna och Schweiz. Men så småningom spridde den sig till USA. Det blev den mest dominerande form av kristendom i det som blev senare USA.
Men det var inte alla länder som övergav katolicismen. I södra Europa hade katolicismen ett starkt fäste. Det berodde på att de som härskade där hade mer inflytande över politiken runt påvemakten. Spanien och Frankrike och Italien kunde ibland på sina favoriter valda till att bli påve.
En till sak som stärkte katolicismen var att påvarna på 1500-talet försökte rensa ut korruptionen och förhandla med de politiska makthavarna för att försöka rädda kyrkans maktställning. Kyrkan gav kungarna i Spanien och Frankrike mer inflytande över den egne rikets kyrkpolitik och de lyckades då stoppa reformationen i dessa länder.
Kyrkan gick till motoffensiv mot reformationen. Den kallade motreformationen och leddes av en särskild munkorder, jesuiterna.
Det som följde de här religiösa motsättningarna blev omfattande strider mellan de katolska och reformerta staterna under hela 1500-talet. Detta ledde till att inbördeskrig i Frankrike under slutet av 1500-talet och ett i England under 1600-talet. Efter det utbröt det omfattande 30 åriga kriget (1618-1648) där var nästan alla Europas kristna makter inblandade. efter det slutade det oavgjort mellan katolicism och reformkyrkorna.
//Ebba O
I tex, Sverige och England använde kungarna reformationen som ett svepskäl för att ta kontroll över kyrkans egendomar i landet. Då blev kungarna rikare och fick mer makt.
De som var anhängare till Luthers reformation kallades protestanter. Efter hans framgångar följde nya reformgivare som utvecklade hans stridstekniker den mest framgångsrike av de var Jean Calvin. Han vidareutvecklade Luthers idéer till en mycket sträng form av kristendomen. Jean Calvins lära kalvinismen blev den mest kända reformrörelsen. De hade anhängare i England, Frankrike, Nederländerna och Schweiz. Men så småningom spridde den sig till USA. Det blev den mest dominerande form av kristendom i det som blev senare USA.
Men det var inte alla länder som övergav katolicismen. I södra Europa hade katolicismen ett starkt fäste. Det berodde på att de som härskade där hade mer inflytande över politiken runt påvemakten. Spanien och Frankrike och Italien kunde ibland på sina favoriter valda till att bli påve.
En till sak som stärkte katolicismen var att påvarna på 1500-talet försökte rensa ut korruptionen och förhandla med de politiska makthavarna för att försöka rädda kyrkans maktställning. Kyrkan gav kungarna i Spanien och Frankrike mer inflytande över den egne rikets kyrkpolitik och de lyckades då stoppa reformationen i dessa länder.
Kyrkan gick till motoffensiv mot reformationen. Den kallade motreformationen och leddes av en särskild munkorder, jesuiterna.
Det som följde de här religiösa motsättningarna blev omfattande strider mellan de katolska och reformerta staterna under hela 1500-talet. Detta ledde till att inbördeskrig i Frankrike under slutet av 1500-talet och ett i England under 1600-talet. Efter det utbröt det omfattande 30 åriga kriget (1618-1648) där var nästan alla Europas kristna makter inblandade. efter det slutade det oavgjort mellan katolicism och reformkyrkorna.
//Ebba O